{"id":4061,"date":"2022-03-14T08:44:29","date_gmt":"2022-03-14T08:44:29","guid":{"rendered":"https:\/\/mystudyweb.com\/corporate\/?p=4061"},"modified":"2023-05-12T07:02:50","modified_gmt":"2023-05-12T07:02:50","slug":"sa-undervisar-du-sarbegavade-elever","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/mystudyweb.com\/corporate\/sa-undervisar-du-sarbegavade-elever\/","title":{"rendered":"S\u00e5 undervisar du s\u00e4rbeg\u00e5vade elever"},"content":{"rendered":"
\n
\n\t\t\"S\u00e4rbeg\u00e5vade\n\t<\/div>\n\n<\/div><\/div>
\n
\n\t

Svensk skola har sedan l\u00e4nge till stor del fokuserat p\u00e5 att st\u00f6dja de elever som haft sv\u00e5rt att n\u00e5 kunskapskraven, vilket tyv\u00e4rr har p\u00e5verkat hur s\u00e4rskilt beg\u00e5vade elever har bem\u00f6tts. \u201d-Du som \u00e4r s\u00e5 smart kan v\u00e4l inte ha det sv\u00e5rt i skolan?\" eller \u201d-Elever som l\u00e4r sig snabbt beh\u00f6ver v\u00e4l inte extra st\u00f6d!\u201d har det f\u00f6rr l\u00e5tit i m\u00e5nga skolor.\u00a0 \u00a0Speciell undervisning f\u00f6r s\u00e4rskilt beg\u00e5vade elever har lyst med sin fr\u00e5nvaro, ibland med argumentet att det skulle vara elitistiskt att satsa skolans resurser p\u00e5 de mest beg\u00e5vade. F\u00f6r m\u00e5nga elever har detta inneburit en skolg\u00e5ng som inte anpassats till deras behov utan i st\u00e4llet lett till motg\u00e5ngar och psykisk oh\u00e4lsa. Sedan n\u00e5gra \u00e5r tillbaka har dock engagemanget f\u00f6r att \u00e4ven s\u00e4rskilt beg\u00e5vade elever ska f\u00e5 sina behov tillgodosedda \u00f6kat. Kanske ser vi nu b\u00f6rjan p\u00e5 ett skifte i synen p\u00e5 denna elevgrupp?<\/p>\n

S\u00e5 undervisar du s\u00e4rbeg\u00e5vade elever<\/h2>\n

S\u00e4rskilt beg\u00e5vade elever \u00e4r egentligen ingen homogen grupp men gemensamt \u00e4r att undervisningen i den vanliga klassen inte upplevs som tillr\u00e4ckligt intressant och utmanande. Forskningen visar att det finns en rad s\u00e4tt att anpassa undervisningen f\u00f6r s\u00e4rbeg\u00e5vade elever p\u00e5 ett bra s\u00e4tt och ge dem mera stimulans i klassrummet.<\/p>\n

    \n
  • VARIERA UNDERVISNINGEN. All undervisning m\u00e5ste vara varierad och av olika sv\u00e5righetsgrad. Anv\u00e4nd olika tekniker. \u201dDet m\u00e5ste vara sv\u00e5rt, annars t\u00e4nder de inte till och visar inte sina f\u00f6rm\u00e5gor.\u201d<\/li>\n
  • HA FLEXIBLA GRUPPERINGAR.\u00a0Dela in elever efter sv\u00e5righetsgrad eller prestationsniv\u00e5 beroende p\u00e5 uppgiften.\u00a0Snabb inl\u00e4rning i nya l\u00e4rsituationer \u00e4r det tydligaste tecknet p\u00e5 att en elev \u00e4r s\u00e4rbeg\u00e5vad.<\/li>\n
  • G\u00c5 DIREKT P\u00c5 EXTRAUPPGIFTERNA. De ska inte vara en bel\u00f6ning n\u00e4r de vanliga uppgifterna \u00e4r klara. En s\u00e4rbeg\u00e5vad elev kan b\u00f6rja direkt med de stora utmaningarna.<\/li>\n
  • T\u00c4VLINGAR. Olika typer av uppsatst\u00e4vlingar eller mattet\u00e4vlingar kan ge de s\u00e4rskilt beg\u00e5vade eleverna bra utmaning och tillf\u00e4lle att l\u00f6sa olika problem.<\/li>\n
  • INSE DINA BEGR\u00c4NSNINGAR. N\u00e4r din kompetens inte r\u00e4cker till beh\u00f6vs n\u00e5gon annan som till exempel en gymnasiel\u00e4rare till s\u00e4rbeg\u00e5vade h\u00f6gstadieelever.<\/li>\n
  • BLI INTE PROVOCERAD N\u00c4R ELEVEN KAN MER \u00c4N DU! Skillnaden mellan en h\u00f6gpresterande och en s\u00e4rbeg\u00e5vad elev \u00e4r att den f\u00f6rsta svarar p\u00e5 fr\u00e5gor, den andra st\u00e4ller dem.\u00a0 S\u00e4rbeg\u00e5vade elever har ofta avancerade specialistkunskaper inom ett omr\u00e5de som de \u00e4r intresserade av.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div>\n<\/div><\/div>
    \n
    \n\t

    Vad h\u00e4nder ifall du inte g\u00f6r n\u00e5got?<\/h2>\n

    Det finns flera utmaningar med s\u00e4rbeg\u00e5vade elever. Dels att uppt\u00e4cka dem, dels att utmana dem.\u00a0 Men ocks\u00e5 att som l\u00e4rare finna sig i att en elev\u00a0 ibland har st\u00f6rre kunskap inom n\u00e5got omr\u00e5de \u00e4n man sj\u00e4lv har.\u00a0 M\u00e5nga s\u00e4rbeg\u00e5vade elever far illa. De har inte\u00a0bara\u00a0tr\u00e5kigt p\u00e5 lektionerna, utan att de m\u00e5r ibland riktigt d\u00e5ligt. En del blir st\u00f6kiga och ut\u00e5tagerande n\u00e4r de egentligen \u00e4r understimulerade. En del blir passiva och underpresterar och kanske till och med d\u00f6ljer sin beg\u00e5vning f\u00f6r att l\u00e4ttare passa in. Den svenska skolan fokuserar ofta p\u00e5 kollegialt l\u00e4rande och det passar\u00a0 s\u00e4rskilt d\u00e5ligt f\u00f6r s\u00e4rbeg\u00e5vade elever, eftersom de av klasskamraterna inte f\u00e5r n\u00e5got geh\u00f6r f\u00f6r sina resonemang, d\u00e5 de andra barnen inte f\u00f6rst\u00e5r. Risken finns att skolans of\u00f6rm\u00e5ga att tillgodose elevens behov leder till psykisk oh\u00e4lsa med \"hemmasitteri\", \u00e4tst\u00f6rningar, depression eller utmattningssyndrom som f\u00f6ljd.<\/p>\n

    L\u00c4S MER<\/h2>\n

    Det \u00e4r allts\u00e5 mycket viktigt att undervisande l\u00e4rare och skolan identifierar de s\u00e4rbeg\u00e5vade eleverna och ger dem en anpassad undervisning b\u00e5de f\u00f6r de s\u00e4rbeg\u00e5vade elevernas egen skull samt f\u00f6r att f\u00f6lja skollagen som s\u00e4ger att alla elever skall ha undervisning p\u00e5 en anpassad niv\u00e5. I ett tidigare blogginl\u00e4gg\u00a0 \"Hur vet jag om en elev \u00e4r s\u00e4rbeg\u00e5vad?\"<\/a> skriver jag om detta, l\u00e4s ocks\u00e5 inl\u00e4gget \"4 sk\u00e4l till att skolan ska uppm\u00e4rksamma beg\u00e5vade elever\" .<\/a><\/p>\n