Maria Fager har arbetat i skolan i mer än 25 år, de sista 16 åren som specialpedagog. Idag arbetar hon på Gäddgårdsskolan i Arboga som är en skola med ca. 600 elever i åk. F-9. Många elever är flerspråkiga.
Hur länge har du använt iMAL?
Jag började använda iMAL för fem år sedan med elever i åk. 3 som hade utmaningar i sin läs-och skrivinlärning utifrån mitt specialpedagoguppdrag. Jag upplevde att det var lätt att fånga elevernas intresse och motivation med iMAL och att arbetet blev mer lustfyllt för eleverna. Det var lättare att skapa en variation i undervisningen för de elever som behöver repetera mer än de flesta elever.
När kommunen jag arbetade i då, Hallstahammar, skulle starta ett läs-och skrivprojekt valdes ”min” skola ut som pilotskola för projektet. Det skulle ingå ett digitalt inslag i projektet och vi valde då iMal. Samma projekt har spridit sig till Arboga där jag nu arbetar och eftersom jag hade erfarenhet av iMal har jag stöttat pedagogerna i kommunen med den kunskap jag har om programmet.
Berätta lite mer om kommunens läsprojekt?
Arboga kommun blev intresserade av Hallstahammars projekt då det blev så bra resultat. De ville därför starta sitt eget läsprojekt med inspiration från Hallstahammar. Utifrån min erfarenhet från Hallstahammar har jag uppdraget att dela med mig av metoden till de övriga lärarna i åk.1 i kommunen. Jag brukar bla visa vilka delar i iMAL som jag tycker ger störst effekt och kan vara hjälpsamma för elevernas läs- och skrivinlärning.
Vi jobbar med läsprojektet varje dag i klassrummet (enligt steg 1-2) och i årskurs 1 brukar det gå till så här :
- ”Gehörsskrivning”(helklass): med det menas att läraren står framme vid tavlan och säger ett ord som barnen ska skriva i sin skrivbok samtidigt som läraren håller upp en bild (från iMALS arbetsblad) som visar ordet, sen skriver läraren ordet på tavlan och så kollar eleverna om de har skrivit rätt och sen skriver de ordet igen. Det brukar vara 6-8 ord varje dag.
- ”iMAL”(helklass): digitalt eller arbetsblad (häften) utskrivna från iMAL, eller ord- och bildkort utskrivna och laminerade som eleverna jobbar med på olika sätt.
- Specialundervisning: de elever som behöver mer träning får gehörsskriva och jobba med arbetsblad i mindre grupp med mig (specialpedagog) för repetion och ytterligare befästa
- Träna hemma/Läxa: Fonologisk läsebok är jättebra för den kan man anpassa i 4 nivåer i iMAL. Jag tycker att de helt kan ersätta läseböcker för de är så enkla att anpassa till rätt nivå för varje elev. Om jag märker att en elev blandar ihop två bokstäver (t.ex ”e” och ”i” ) då kan den eleven få en bunt utskrivna och laminerade memory kort från iMAL som innehåller ord med just de två bokstäverna att träna på även hemma.
Det som är så roligt är att det verkligen ger så bra resultat att jobba så här. Nu vid jul så hade faktiskt alla våra elever i årskurs 1 "knäckt läskoden” , de kan alltså läsa och det är ju helt underbart!
Hur jobbar du med iMAL just nu?
Just nu arbetar jag med elever i åk.1. Vi har inget analogt läromedel i svenska utan arbetar med att skriva, läsa och skriva lite till. Vi gör av med mycket skrivböcker. Vi utgår från ett läromedel när det gäller bokstavsordningen, dvs i vilken ordning vi ska arbeta med bokstäverna. I iMAL är det enkelt att ställa in vilken ordning du vill ha i bokstavsarbetet då de kan synka programmet med vilket läromedel i svenska som helst.
På nivå 1 skriver vi, på nivå 2 arbetar vi växelvis med olika arbetsuppgifter beroende på vad eleverna behöver träna på. Det kan tex vara en stunds arbete med iMAL på iPad, utskrivna häften från iMAL eller läsning i den utskrivna fonologiska läseboken från iMAL.
Vilka arbetsblad använder du mest?
I projektet arbetar vi nästan enbart med gemener under det första året, inga bildstöd till bokstäverna och enbart de bokstäver vi arbetat med sätts upp på väggen. På min skola har vi bestämt att skriva ut gemenerna som går att fylla i mitten på för då kan eleverna även träna att forma bokstäverna med en whiteboardpenna eller med sitt finger.
Jag tycker bäst om övningarna som heter "befästa skrivning", en som heter "fonologisk läsebok", "dra streck och skriv" , "lös mysteriet" och "memory".
Det bästa med arbetsbladen är att man kan anpassa dem efter precis den bokstav som man vill att eleverna ska jobba med. Om vi ska jobba med bokstaven ”å” till exempel så gör jag i ordning häften med arbetsblad eller kanske olika memory-kort som innehåller ord med just ”å”.
Vilka digitala delar tycker du är bäst?
Korsorden i iMAL är bäst att göra digitalt, då ser eleverna lättare om det blir rätt bokstav och pilar anger även riktningen för hur ordet ska skrivas (vågrätt/lodrätt) det är inte lika tydligt när de fyller i rutor på ett utskrivet korsord. När man jobbar med barn som har läs- och skrivsvårigheter så är det ännu viktigare att de fortsätter högläsa ”nonsensord” för att verkligen befästa bokstavsljuden och det är väldigt bra att det momentet finns med i den digitala delen.
Det är väl främst för de elever som har det lite kämpigt som den digitala delen är viktigast. Träningen blir mer varierad och det motiverar eleverna att kunna jobba både på paddan och på arbetsblad.
Hur fungerar iMAL med SvA elever?
Vi har många flerspråkiga elever hos oss och vi tycker att iMAL är perfekt för SvA undervisning, eftersom vi hela tiden kopplar ihop bild och ord. Eleverna lär sig många svenska ord och begrepp samtidigt som de lär sig både läsa och skriva på svenska. Därför passar iMAL faktiskt extra bra för våra flerspråkiga elever, tycker vi!
Hur tänker du jobba vidare med elever som har ”knäckt läskoden”?
Då finns det massor av bra extramateral i iMAL som man kan jobba vidare med. De arbetsbladen är skapade för elever som har knäckt läskoden och innehåller alla bokstäver, men man kan fortfarande anpassa dem om man vill. ”Läs och skriv ordet” och ”Läs och skriv vidare” finns i många varianter och eleverna kan öva läsförståelse med korta texter, dubbelteckning och ljudstridig stavning.
Vad är imal?
iMAL är ett metodbaserat läromedel som bygger på en renodlad phonics-metod där eleverna arbetar systematiskt och strukturerat med kopplingen mellan fonem och grafem. Utifrån iMALs bokstavskartläggning arbetar varje elev enbart med de bokstäver som redan är befästa samt den bokstav som för tillfället är under inlärning. Detta möjliggör en fullt individanpassad phonics-undervisning. För att stötta arbetsminnet rekommenderar iMAL att eleverna arbetar med en kombination av den digitala delen och arbetsbladen vid inlärning av bokstavskunskap och läs och skrivträning. iMAL har används framgångstikt i Norge sedan 2015 och den svenska verionen av iMAL lanserades 2022.