mystudyweb blogg

”Korridorsittare, hemmasittare och skolkare” – så kan skolan förebygga frånvaro.

2021-01-14

”Jag kom inte igår, för jag var tvungen att hjälpa till hemma. Jag får ont i magen av att vara i skolan. Jag tycker inte skolan ger mig någonting.”

Det finns många olika orsaker till varför en elev inte kommer till skolan. Förutom det faktum att skolfrånvaro påverkar elevens akademiska utveckling negativt visar forskning även att elever som skolkar i högre grad har ett normbrytande beteende och de också löper större risk att hamna i kriminalitet, psykisk ohälsa eller i missbruk jämfört med icke-skolkande elever. I skollagen skiljer man på ”frånvaro” och ”ogiltig frånvaro”, men oavsett om en elev har giltiga skäl att vara borta från skolan t.ex på grund av sjukdom, så missar eleven värdefull undervisningstid.

En kanadensisk studie 2011 *) fann att elever med en negativ hemsituation uppvisade en förhöjd risk för normbrytande beteenden och psykosomatiska symptom. Den visade även att en positiv skolmiljö minskade hälsoriskbeteenden. Skyddande faktorer i skolan var främst att eleven kände sig trygg, upplevde en känsla av samhörighet samt att regler i skolan uppfattades som rättvisa. Den positiva effekten av en bra skolmiljö på hälsorisker var mer påtaglig för elever med en negativ hemsituation. Det är därför viktigt att skolan har rutiner för att dokumentera och följa upp frånvaro oavsett orsak.

Som ny lärare fick jag rådet av en mer erfaren kollega, att ha ett speciellt fokus på mina elevers frånvaro under terminens första månad, för att direkt se om det fanns något mönster i frånvaron eller något som jag behövde lyfta med eleven eller föräldrarna. Min kollega hade upptäckt att elevernas närvaromönster under den första månaden ofta fortsatte under resten av läsåret, om inga insatser gjordes.

Det finns främst två typer av skolk. Elever som är frånvarande under hela skoldagar, och inte befinner sig i skolans lokaler, brukar allmänt kallas för ”hemmasittare”. Elever som är i skolan, men bara går på enstaka lektioner eller inga alls, definieras ibland som ”korridorsittare”. Det intressanta med denna sistnämnda grupp är att då de fortfarande befinner sig i skolan eventuellt behåller sin sociala gemenskap med klasskamrater och kan kanske lättare påverkas av skolans struktur.

Men ingen elev blir ”hemmasittare” över en natt. Det sker ofta som en gradvis förskjutning i elevens attityd till närvaro under ganska lång tid, ibland flera terminer eller år. Det kanske börjar med att eleven uteblir från någon enstaka lektion i något ämne som eleven inte uppfattar som meningsfullt. Kanske börjar eleven ta ”sovmorgon” på måndag morgon, eller börjar gå hem redan efter lunch på fredagen, kanske börjar eleven få ett ökat antal sena ankomster till lektioner utan att verka bry sig om konsekvenserna. Detta kan vara exempel på tidiga varningssignaler och att skolan börjar ”tappa greppet” om en elev. Ett tydligt exempel på detta är den studie som GL Education genomförde i England och Wales 2016 med 1500 elever som gick sitt första år på high school, där de specifikt tittade på elevernas ”Attityd till närvaro” i elevenkäten PASS och sedan jämförde med elevernas faktiska närvaro ett år senare. Slutsatsen blev att 9 av 10 elever med låga poäng för ”Attityd till närvaro” i enkäten också hade högre frånvaro ett år senare.

Vid hög frånvaro i grundskolans yngre år bör därför insatserna vara mer inriktade mot att hjälpa föräldrarna att ändra beteenden och påverka deras attityder. När eleverna går i högstadiet och gymnasiet tenderar orsakerna till frånvaro att mer relatera till elevens egna behov, attityder och beteende. Därför måste strategier för att främja närvaro för äldre elever vara riktade mer direkt till eleven. Skolan behöver ha rutiner på plats för att tidigt fånga upp ”varningssignaler” och identifiera de elever som behöver hjälp. Att regelbundet undersöka elevernas attityder och mående med en elevenkät som PASS är ett effektivt sätt att säkerställa att ingen elev hamnar ”under radarn”. Enligt skollagen är det huvudmannen ansvarar för att rektor får förutsättningar att uppmärksamma och utreda elevers frånvaro. En samlad bedömning behöver ligga till grund för de insatser och åtgärder som skolan sätter in. Det är rektor som ser till att insatserna följs upp och utvärderas. Här kan samverkan mellan exempelvis skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och vårdnadshavare vara avgörande.

Förvånande nog samlar Skolverket inte in någon nationell statistik över svenska elevers närvaro. Det saknas också officiella definitioner på vilka nivåer av frånvaro som bör eller ska följas upp, något som många andra länder i västvärlden har. Ett exempel är det nationella, statliga forskningsprojektet Attendance Works i USA sedan 2006 drivit olika projekt på skolor efter en pyramidmodell som grund för att arbeta med elevers frånvaro i skolan. I pyramidens botten finns de elever som är HINDRADE från att gå till skolan t.ex på grund av sjukdom, funktionshinder, eller ett trauma som att någon närstående hastigt går bort.

I mitten av pyramiden finns de elever som känner MOTVILJA mot skolan och som helt eller delvis undviker skolan. Dessa elever beskriver ofta skolan som otrygg med dåligt arbetsklimat och har kanske både sociala och kunskapsmässiga svårigheter.

I pyramidens topp finns de elever som helt FRIKOPPLAT sig från skolan, det ser inte något värde alls i att gå till skolan. Dessa elever har svårt att engagera sig i skolarbete och anser sig sakna meningsfulla relationer med både vuxna i skolan och andra elever. Yngre elever påverkas i högre grad av föräldrarnas inställning till skolan och äldre elever oftare av grupptryck utanför skolan.

Genom att identifiera orsaker till en elevs frånvaro kan skolan både arbeta förebyggande och sätta in rätt stöd för eleven i ett tidigt skede, något som verkar vara helt avgörande för hur den ungas hälsa och skolresultat påverkas av mer eller mindre omfattande frånvaro.

*) Freeman, J., King, M., Kuntsche, E. & Pickett, W (2011) Protective roles of home and school environments for the health of young Canadians. Journal of Epidemiology & Community Health, 65, 438-444.

GL Education och Mystudyweb i samarbete för att stödja svenska skolors främjande av elevers välbefinnande

2019-04-02

Den globala leverantören av bedömningstest, GL Education har tecknat ett 10-årigt samarbetsavtal med Mystudyweb, en av Sveriges mest dynamiska och framgångsrika leverantörer av digitala test för skolor. Partnerskapet fokuserar på det växande behovet i svenska … Fortsätt läsa GL Education och Mystudyweb i samarbete för att stödja svenska skolors främjande av elevers välbefinnande

Senaste

Mest lästa

Om Jessica Crona:
Jag är legitimerad lärare och har undervisat elever på alla nivåer inom grundskolan i 12 år. Hösten 2012 grundade jag tillsammans med min man företaget MyStudyWeb.

Jag brinner för skolutveckling och en skola där alla elever utmanas, utvecklas och når sin fulla potential!