Så får du arbetsro i klassrummet -”Inte ett leende före höstlovet”

2018-08-13
Stökigt klassrum med elever som leker och bråkar

Alla elever har rätt till arbetsro i skolan eftersom arbetsro kan vara direkt avgörande för om dina elever ska klara av sitt skolarbete. Alla elever har också rätt att känna sig trygga i sitt klassrum, att våga pröva en ståndpunkt eller säga fel, utan att riskera att bli utskrattad av sina klasskamrater. Och det är NU, under de första veckorna på höstterminen som du som lärare måste sätta tonen och stämningen i ditt klassrum för resten av läsåret. Men, hur lyckas man med det?

Hur får man arbetsro?

Alla lärare som någon gång stått framför en grupp elever som precis ramlar in i klassrummet efter en rast, vet att arbetsro och ett tillåtande klassrumsklimat inte är något man får gratis. Det är något som man skapar tillsammans med eleverna och att det ibland är en mycket stor utmaning.

”Inte ett leende före höstlovet” var rådet jag fick som 24 åring och nybakad lärare av en mycket erfaren kollega i 60-års åldern. Det rådet har jag aldrig helt lyckats följa men jag har ändå burit med mig dessa ord som en påminnelse om att om man är tydlig och principfast mot en klass i början är det lättare att släppa på tyglarna och busa senare när gruppen är redo för det. Det är nästan omöjligt att göra tvärtom. Mitt mål vad gäller arbetsro har i de grupper jag undervisat varit att jag ska kunna lämna klassrummet en kort stund under en lektion, och när jag kommer tillbaka så sitter ändå alla elever och jobbar! Under mina år som lärare har jag arbetat fram några effektiva sätt att skapa arbetsro och ett gott klassrumsklimat. Och som vanligt i min blogg, kommer här några praktiska tips. Varsågod, en checklista för att skapa arbetsro:

LOKALEN

- Ha bestämda platser i klassrummet, byt platser och möblera om lagom ofta (3-4 ggr/termin)
- Håll snyggt och rent på golv, väggar, skåp och hyllor
- Håll snyggt och rent på ditt eget skrivbord (kateder)
- Ha speciella lådor för inlämning av t.ex läxor
- Lånematerial på bestämda platser (sax, lim, pennor)

Du som lärare är en viktig förebild när det kommer till att hålla snyggt, rent och ordning i klassrummet. Det blir lättare för alla att hitta sina saker och det skapar lung när alla vet var de ska sitta. För de mer oroliga eleverna är detta ännu viktigare. I början får man kanske hålla kvar eleverna i klassrummet efter avslutad lektion, tills du kontrollerat att det är snyggt, rent och allt material är återlämnat. Det brukar räcka med några tillfällen och sedan vet eleverna var din gräns för ”stök” i klassrummet går.

RUTINER OCH REGLER

- Planera lektionen noga i förväg (undvik ”glapp” mellan moment, det är då det händer!)
- Börja och sluta alltid lektionen eller dagen på samma sätt .
- Skriv upp dagen, agenda för lektionen + en extra uppgift på tavlan.

Att tydligt visa när lektionen startar och slutar ramar in och skapar trygghet i gruppen. Det ska självklart vara skillnad mellan rast och lektion och där är tröskeln till klassrummet en magisk gräns. Innanför råder arbetsro och respekt för varandras tid och här har alla ett gemensamt ansvar för att det är en bra arbetsmiljö som gynnar maximal inlärning. I en oroligare grupp behöver du kanske till en början ställa upp eleverna på led utanför klassrummet och släppa in en elev i taget inför varje lektion. En mer självständig grupp kan klara att starta dagen/lektionen med att eleverna droppar in i klassrummet och sedan har tyst läsning/valfritt arbete X min eller sitter och ritar till lugn musik. På samma sätt kan dagen/lektionen avslutas med att eleverna står tysta bakom sina bänkar innan de får lov att gå ut, eller så kan de lämna klassrummet efter hand de blir klara utan att störa andra.

Planera varje lektion

Med en orolig grupp är det extra viktigt att du som lärare planerar varje lektion noga så att inga ”glapp” mellan olika arbetsmoment uppstår. Skriv i förväg upp på tavlan vilket material eleverna behöver och hur lång tid du planerat att varje arbetsmoment ska ta. Ha alltid någon extra uppgift för de som eventuellt blir klara snabbare. Att alla elever vet vad som förväntas av dem skapar trygghet och arbetsro.

Kontakten mellan lärare och elev är  avgörande

Checklista för bättre kontakt med dina elever:
-Vänd aldrig klassen ryggen
-Alla instruktioner bör ges eleverna både skriftligt och muntligt
-Höj aldrig rösten (använd istället kroppsspråk eller viska)
-Gör som eleverna (sitt ner och räck upp handen om du vill att eleverna ska göra det)
-Signal för tystnad, titta på tavlan, sitt på platsen o.s.v...
-Undvik lösblad

Kontakten mellan lärare och elev är också avgörande för att skapa arbetsro i en grupp. Var tydlig med vad du förväntar dig av eleverna och vilka konsekvenserna blir om man inte bidrar till arbetsro i klassrummet. Eleverna ska inte behöva gissa sig till vad du förväntar dig av dem.  Skrik aldrig på dina elever, det kommer bara att skruva upp en redan för hög ljudnivå ytterligare. Använd istället kroppsspråk eller sänk rösten till en viskning. Då spetsar några elever garanterat öronen för att höra vad du säger. Hitta på särskilda ”signaler” för återkommande beteenden i klassrummet: t.ex. ”Tystnad”, ”Sitt på era platser”, ”Titta på tavlan”. Signalerna ska passa dina elevers ålder och kan kanske ändras över tid om eleverna vill vara med och bestämma.

LÄR KÄNNA DINA ELEVER

Alla dina elever är naturligtvis unika individer med sina speciella egenskaper och förmågor. Men när vi ingår i en grupp tilldelas vi en roll, medvetet eller omedvetet. Vår roll ändras ofta beroende på vilken grupp vi befinner oss i. Samma elev kan naturligtvis ta sig ett flertal olika roller, beroende på sammansättningen i gruppen. I en skolklass brukar man vanligtvis kunna hitta följande roller:

Clownen

Kräver uppmärksamhet och bekräftelse genom att lätta upp stämningen och få klassen att skratta genom att spela pajas på olika sätt. Klassen som grupp har ett visst behov av clownens roliga upptåg för att undvika bråk och konflikter. Ibland kan clownens roligheter gå till överdrift och det kan skapas en irritation i klassen, eftersom arbetsron i klassen störs.

Stjärnan

Den populära, som är lite av klassens idol. Denna person har lätt för att få med sig personer eftersom alla vill vara “stjärnans” vän. Om man inte är vän med “stjärnan” riskerar man att bli utfryst från gemenskapen.

Syndabocken

Fungerar som klassens hackkyckling och blir den person som klassen projicerar över känslor av irritation och missnöje på eftersom det är skönt att ha någon att skylla på.

Den snälla och hjälpsamma

Finns till hands för att hjälpa till hela tiden, även om det inte behövs. Den här personen tar frivilligt på sig massa arbete och försvarar de som blir kritiserade. Tyvärr blir snällheten ofta överdriven och irriterande eftersom hjälpsamheten har en tendens att bli större än den hjälp klasskamraternas behöver.

Offret

Denna person tror att han/hon har mindre värde än de andra eleverna. “Offret” försöker undgå kritik, yttrar sig sällan och tycker synd om sig själv . Offrets självömkande kan ibland bidra till att de andra eleverna skapar skuldkänslor på grund av att de känner irritation gentemot offret och de får en känsla av att de sparkar på en som redan ligger.

Buffeln

Vill prova sin uppskattning och se om gruppen accepterar honom/henne även om han/hon är bråkig och bångstyrig. Denna person går inte att hindra genom regler och pekfingrar, eftersom detta oftast provocerar ”buffeln” till att fortsätta sina bravader och upptåg.

Alla rollerna uppfyller olika behov och skapar en jämvikt i gruppen. Den roll vi blir tilldelade, eller tar oss i gruppen påverkar vårt beteende och förväntningarna som riktas mot oss startar utvecklingsprocesser i oss, antingen positivt eller negativt. Varför man värderas högt eller lågt i en grupp kan bero på många olika saker som ofta samverkar. Till exempel kan det bero på självsäkerhet, mod, påhittighet, fysisk styrka eller familjens status.

Fundera en stund på just dina elever, kan du identifiera dessa olika roller i gruppen? Hur möter du varje elev bäst? Om du tycker att detta är spännande och vill du läsa mer om gruppsykologi finns det naturligtvis massor spännande forskning att läsa. Rollerna ovan är bland annat hämtade ifrån böcker jag läst skrivna av Lars Svedberg, Monica Zaar och Karin Åberg.