Mats Östling, utvecklingschef & Anders Floodh, IKT samordnare
Tierps kommun ligger i Uppsala län har 11 grundskolor fördelade på 10 orter och 4 rektorsområden. I årskurs F-3 går det ca 1 000 elever. I en kort intervju berättar Mats Östling, utvecklingschef och Anders Floodh IKT samordnare i Tierps kommun om hur de använder PASS som en del i kommunens systematiska kvalitetsarbete.
Hur passar PASS in i kommunens elevhälsoarbete?
I vårt systematiska arbete med att följa upp hur våra elever upplever skolan, saknade vi den del som skulle fungera i de yngre åldrarna. I den enkät vi tidigare använt har innehållet varit samma för både grundskola och gymnasium. Och då vi sett att frågorna varit för svåra och komplexa för de yngsta behövde vi en enkät som skulle fungera bättre för elever i F-3. Vi ville också, vid behov kunna följa upp eleverna på individnivå. Andra enkäter vi använt har varit anonyma där uppföljning endast varit möjlig på gruppnivå. Med PASS har vi nu möjlighet att följa varje elev redan från första skolåret. På huvudmannanivå behöver vi följa hur alla elever utvecklas över tid, att varje elev lär sig mer och tar kliv framåt på olika sätt. Om vi ser att det inte sker, finns det anledning för oss att agera.
På vilket sätt skiljer sig PASS från andra enkäter?
Responsen från lärarna är att enkäten har varit enkel och betydligt mindre tidskrävande att genomföra. Även de yngsta eleverna kunnat svara på enkäten i stort sett utan vuxenstöd. Att enkäten inte är anonym ställer samtidigt högre krav på god samverkan mellan EHT-personalen så att de stöttar varandra i analysen av resultaten avsätter tid för att diskutera hur man presenterar underlaget för lärare och arbetslag. Det är viktigt och skolan får sköta sin egen analys inom det systematiska kvalitetsarbetet. Sedan behöver vi på kommunnivå via rektorerna också kunna följa upp vad som händer på skolorna under året på ett bra sätt. På huvudmannanivå behöver vi se att skolorna gör rätt saker och titta på om vi kanske behöver förändra mer generella saker som kompetensutveckling av personal eller fördelning av resurser. En annan skillnad med PASS är att enkäten görs varje termin vilket ger möjligheter att göra en fördjupad analys av förändringar mellan höstens och vårens enkäter.
Vad kan ni förbättra framåt i ert arbete med PASS?
Eftersom vi önskar följa eleverna på individnivå bör vi också sikta på att komma väldigt nära 100% i svarsfrekvens. Det kan vara sjukdomsfall och annat som gör att det inte går, men om vi ska kunna följa alla elever över flera år, då är det viktigt att vi inte tappar några. En ytterligare funktion som finns i programmet och som vi inte använt ännu är möjligheten att tagga elever utifrån olika aspekter och följa dem över tid och jämföra. Det kanske skulle vara intressant att göra med till exempel nyanlända elever, elever som har någon diagnos eller funktionsnedsättning. Men det är något som får växa fram utifrån de behov vi ser.
Vad överraskade er mest?
Att det varit så enkelt för både lärare och elever att komma i gång och använda PASS. En låg tröskel för det praktiska är alltid bra när man inför något nytt. En annan positiv överraskning är att oftast när man inför ett nytt system är det vanligt att förändringen ifrågasätts av både lärare och rektorer. Man är orolig för att det kommer ta för mycket tid eller man förstår inte nyttan av det nya verktyget. Men den typen av kommentarer har inte kommit, varken direkt från pedagoger eller via rektorerna. Det är ett mycket bra betyg för PASS!