Åsa Langton Michanek är legitimerad lärare och undervisar i åk. 4-6 på Nya Elementar skola i Bromma utanför Stockholm. Hon har använt Kartläggaren sedan 2014 och i en kort intervju berättar hon för oss hur hon gör för att kartlägga sina elever med Kartläggaren.
HUR HAR NI ORGANISERAT TESTEN I KARTLÄGGAREN PÅ DIN SKOLA?
På vår skola har vi använt Kartläggaren i flera år för screening av hela årskurser både på mellanstadiet och högstadiet. Skolledningen brukar sätta en ”deadline”, ett sista datum för när alla elever ska ha gjort sina tester. Varje lärare väljer sedan själv en lämplig lektion i sina ämnen som passar för Kartläggaren och planerar även in ett tillfälle för ett ”uppsamlings heat” för elever som varit borta.
HAR DU NÅGRA PRAKTISKA TIPS?
Ett bra tips är att jag som lärare har med min egen dator i klassrummet när eleverna gör testet. Då kan jag direkt logga in och kontrollera att den elev som säger att den är klar, verkligen är det och inte har råkat hoppa över något delprov. Om det behövs kan jag då enkelt låsa upp provet för eleven som kan logga in igen och göra klart det delprovet direkt. På så sätt spar man mycket tid jämfört med att behöva erbjuda ytterligare ett tillfälle när eleverna ska komma och göra klart provet.
HUR ANVÄNDER DU RESULTATEN?
En del elever behöver man kanske peppa jättemycket och andra elever kanske istället behöver lite svart på vitt att de inte är så fullärda som de själva tror. Lärarens roll är viktig för att förklara resultatprofilerna i Kartläggaren för såväl elever som föräldrar. Jag brukar visa resultaten på utvecklingssamtalet. Detta har varit mycket uppskattat av föräldrarna. Att se resultaten i diagramform ger en tydlig bild av hur eleven ligger till men jag behöver också påpeka att Kartläggaren endast kan mäta det som faktiskt kan mätas. Så i svenska mäts t.ex. inte elevernas muntliga eller skriftliga uttrycksförmåga i ett sådant här test och inte heller deras förmåga att tolka en text på djupet. Men som komplement till annan bedömning ger kartläggaren en värdefull information som blir lätt att tolka för såväl elev som förälder.
Jag skriver även ut alla elevers resultatprofiler och Individuella arbetsplaner (IAP) ifrån Kartläggaren och kompletterar jag med lite kort info och instruktioner till föräldrarna. Denna info till föräldrarna tycker jag är viktig eftersom jag inte själv har utvecklingssamtalet med alla elever som jag undervisar. Jag undervisar ju fler elever än de mentorselever med vilka jag har samtal.
HUR JOBBAR ELEVERNA VIDARE?
Eleverna kan direkt börja arbeta med sina förslag på videolektioner och övningar i mystudyweb som de fått i sin IAP i Kartläggaren. Jag brukar avsätta en stund i veckan i klassrummet för arbete med mystudyweb och många elever jobbar även hemma, vilket går bra eftersom man kan logga in på vilken dator som helst. Ibland delar jag ut enskilda ”uppdrag” till eleverna också med övningar som jag har valt ut, utifrån något vi arbetar med i klassen. Eftersom eleverna har tillgång till hela ”banken” med uppgifter, kan olika elever i samma klass jobba med material som täcker åk. 4-9, vilket underlättar för en mer individualiserad undervisning. Elever som blir klar med sin IAP brukar fortsätta arbeta mer fritt från det stora utbudet i mystudyweb.
För mig som engelsklärare har mystudyweb också tjänat som en resurs att hämta uppgifter från när jag skulle utmana högpresterande elever med lite svårare läxuppgifter.
GÖR ELEVERNA EFTERTEST OCKSÅ?
Jag brukar låta eleverna göra eftertestet runt påsk. Det är kul att se hur eleverna har förbättrat sig när vårens stapel i elevprofilen är högre än för höstens prov. Är den inte högre utan ligger kvar på samma eller lägre nivå finns det orsaker och kan tjäna som varningssignal i samtal med elev och förälder, men i regel ger eftertestet ett välkommet kvitto på nedlagt arbete.
För mig som lärare är det även spännande att se hela klassens profil och hur klassen som helhet har utvecklats över läsåret. Specialpedagogen och rektor har så klart också nytta av att se hela skolans resultat.