”Det är värdefullt att få resultat svart på vitt, både för lärare och skolledning.”
Nina Isberg Lindblad är biträdande rektor på Östermalmsskolan i Stockholm. Hon har jobbat med Kartläggaren i över tio år, både som lärare och de senaste åren som skolledare . I den här intervjun berättar hon hur hon använt resultaten för att följa elevers kunskapsutveckling i svenska, engelska och matematik och hur Kartläggaren blivit ett viktigt stöd i elevhälsoarbetet.
Varför BÖRJADE DU ANVÄNDA KARTLÄGGAREN?
Som lärare blev jag ganska triggad av att se skillnader.
Det var 2016, när jag jobbade som lärare på mellanstadiet på en annan skola som en kollega tipsade mig om Kartläggaren och jag gillade det direkt. Vi hade tre parallellklasser i varje årskurs och när eleverna gjorde test i Kartläggaren kunde man tydligt se vilken klass som var starkast i matte, svenska och engelska. Det triggade mig som lärare. Man kanske inte sa det högt, men jag kunde känna: ”Nej men fasen, jag hade två under topp på svenskan.” Då ville jag jobba ännu mer med mina elever. Man vill ju vinna, liksom. (skratt!)
Vad kan KARTLÄGGAREN betyda för UNDERVISNINGEN?
Den ger mig överblick som gör det lättare att individanpassa.
Det viktiga är att få resultaten svart på vitt. Kartläggaren mäter inte allt, men den ger en bra överblick. Som lärare tyckte jag det var jättebra när eleverna fick individuella arbetsplaner. Behövde någon elev träna stavning, fick den stavningsuppgifter, behövde någon jobba med läsförståelse fick den det. Att uppföljningsmaterialet är "mappat och klart" och det spar ju mycket tid för mig som lärare!
HUR ANVÄNDER DU KARTLÄGGAREN IDAG SOM SKOLLEDARE?
Vi tittar på vilka grupper som är starkast och det stämmer nästan alltid med bilden vi har.
Som skolledare är det naturligtvis intressant att se vilka grupper som är starkast i respektive ämne och det stämmer nästan alltid med bilden vi redan har.
Om vi till exempel har fått en överlämning om att en klass är lässvag ser man det också i kartläggningen och då påverkar det ofta alla ämnen. Men det kan också bli riktigt spännande när resultaten överraskar. Ibland får man höra att en grupp är stark och då förväntar man sig höga resultat. Men när de gör kartläggningen första gången kan de ligga lägre än en annan klass. Då blir det extra intressant att följa utvecklingen och trots en lägre ingång kan läraren ha gjort ett så bra jobb att vi ser att gruppen lyfter sig starkt över tid.
VAD TITTAR DU SÄRSKILT PÅ I RESULTATEN?
Vi har alltid koll på vilka som ligger under 80%.
Jag har alltid koll på vilka som ligger under 80% för där ser man vilka elever som är i behov av stöd, mer eller mindre. När vi började använda Kartläggaren undrade man ju om den var kopplad till läroplanen och det är den inte rakt av. Men, ligger en elev runt 100% så har eleven oftast inga problem och behöver inga särskilda insatser. Väldigt låga resultat brukar ha en tydlig förklaring, men man ska också komma ihåg att elever kan ”springa ikapp”. Elever som ligger på 40–50% har oftast någon anledning bakom, till exempel grava läs- och skrivsvårigheter. De är få, men man behöver förstå deras behov tidigt. Samtidigt finns det också elever som utvecklas snabbt och går om.
VILKEN ROLL HAR KARTLÄGGAREN I ERT ELEVHÄLSOARBETE?
Vi använder resultaten både på grupp- och individnivå.
Våra elever gör Kartläggaren två gånger per år, en testperiod på hösten som vi följer upp med test under vårterminen. Vid mitterminskonferenser är resultaten från Kartläggaren en del av underlaget när vi diskuterar insatser och stöd, tillsammans med annat som till exempel elevenkäten PASS och så klart lärarnas bild av eleven och gruppen. Lärarna gör först förtestet med eleverna, sen fyller de i ett dokument med klassens medelvärde i varje ämne. Det blir väldigt tydligt för mig som skolledare att titta på. Jag har också ett dokument där vi följer upp resultat på individnivå: "Hur många ligger under 80?" Det har jag alltid med mig in i möten.
Kartläggaren hjälper oss att styra resurserna dit de behövs mest.
När jag har möte med specialpedagogen ser man direkt vilka elever som behöver mer resurser. Är det flera från samma årskurs kan vi planera insatser tillsammans, till exempel en gemensam tid där man jobbar fokuserat med ett område.
HUR VIKTIG ÄR ANALYSEN EFTER TESTERNA?
Analysen är helt avgörande, annars missar man poängen.
När vi gör kartläggningar viker vi alltid tid för analys av resultaten. Att bara göra tester och sen titta bort, ger ju inte mycket. Man behöver gå igenom resultaten och till exempel resonera kring: ”Hur kan jag förändra min undervisning för att alla ska lära sig?” Jag tror att just fördjupningsarbetet ibland har varit för dåligt, även när jag själv var lärare. Där behöver vi avsätta tid och ge lärare förutsättningar för att analysera och utvärdera både sin undervisning och elevernas utveckling. Det arbetet kan vi som jobbar i skolan generellt bli mycket bättre på, tror jag.
KOPPLAR NI IHOP KARTLÄGGAREN MED ANDRA UNDERLAG?
Ja, alltid. Kartläggaren är en del av helheten.
Vi kombinerar resultaten med annat vi vet om eleverna, det kan handla om elevens mående, frånvaro, betyg och nationella prov. Låga resultat hänger ofta ihop med hög frånvaro och det syns också tydligt i våra övriga system. Vi har tydliga kriterier för vilka elever som ska följas upp extra. Om en elev har mer än tre röd-orange fält i våra uppföljningsfaktorer tar vi upp eleven och försöker förstå vad det handlar om, självbild, motivation, attityd till skolan eller något annat. Det hjälper oss att fånga upp behov tidigt.
Vad är det bästa med kartläggaren?
Kartläggaren blir som mest värdefull när den används regelbundet, analyseras ordentligt och kopplas till skolans övriga uppföljning, då blir det ett verktyg som både stärker undervisningen och gör elevhälsoarbetet mer träffsäkert.
