Bokstäver är som pusselbitar som tillsammans bildar ord och meningar. Bokstavskunskap är grundläggande för läsförmågan och innefattar kunskap både om bokstävernas namn och utseende och om vilka ljud de representerar.
Spelar ordningen någon roll?
Ja, det spelar stor roll. Forskning inom läs- och skrivinlärning visar att det är mycket mer effektivt att lära ut bokstäverna i en specifik ordning istället för i alfabetisk ordning. I de vanligaste läseböcker som används idag kan ordningen som bokstäverna introduceras för eleven variera men de flesta följer samma principer:
- Formbara och högfrekventa bokstäver först (T.ex. O, S, M, A, R som är vanliga och lätta att ljuda)
- Separera bokstäver som liknar varandra (T.ex. ljudmässigt lika E och Ä, V och F, M och N)
- Spara de svåraste till sist (T.ex. b, d, p, q visuellt svåra spegelbilder, C, X, Z, Q ovanliga)
skolverkets bokstavsordning
1. Börja med:
A, S, L, O, R, E, N, I, V, M
2. Fortsätt sedan med:
F, K, Ä, T, Å, B, Ö, H, U, G, P, Y, J, D, C
3. Ta sist:
X, Q, W, Z.
Varför just den ordningen?
Tanken är alltså inte att gå alfabetiskt från A till Ö. I början prioriteras framför allt bokstäver vars ljud är lätta att höra och använda när barnet ska börja ljuda ihop ord. De första bokstäverna innehåller många så kallade hålljud. Det är svårare med så kallade stoppljud, exempelvis B, P, D, T, G och K. Man kan inte hålla ut /b/ eller /t/ på samma sätt utan ljudet tar snabbt slut. Därför introduceras de generellt senare.
En annan poäng är att de första bokstäverna är vanliga i svenska ord och snabbt ger barnet möjlighet att bygga riktiga ord. Med bara några av de första bokstäverna kan man exempelvis arbeta med: sol – sal – ros – ren – ris – ram – mor – mil – min – mos Det gör att eleven tidigt får uppleva principen bokstav → ljud → sammanljudning → ord, i stället för att först behöva lära sig hela alfabetet.
Hur bokstaven lärs in spelar stor roll
Skolverket betonar också HUR bokstaven lärs in. Skolverket rekommenderar att både versal och gemen visas, samtidigt som läraren uttalar bokstavens namn och ljud och eleverna får säga efter. Man kan också forma bokstaven, skriva den, leta efter den i miljön och använda den i ord. Samtidigt ska man arbeta mycket med fonemisk medvetenhet: höra första ljudet, sista ljudet, dela upp ord i ljud och sätta samman ljud till ord.
För varje bokstav bör undervisningen koppla ihop tre saker:
- FORMEN (grafem) – Hur ser S/s ut?
- NAMNET – Bokstaven heter ess.
- LJUDET (fonem) – Hur låter /s/?
Skolverket beskriver strukturerad ljudningsundervisning (phonics) som särskilt framgångsrik för den tidiga läs- och skrivundervisningen.
Varför ska man kartlägga elevernas bokstavskunskaper?
Den tidiga läsinlärningen fokuserar på att eleverna ska lära sig känna igen bokstäver, uttala deras ljud och sätta ihop dem till ord. Därför är bokstavskunskap en av de viktigaste faktorerna för att förutsäga läs- och skrivsvårigheter.
De elever som inför skolstarten endast kan namnen eller ljuden på ett fåtal bokstäver utgör en riskgrupp och bör tidigt få extra uppmärksamhet. Utmaningen för de svaga avkodarna är just en osäkerhet i kopplingen mellan bokstaven och dess ljud sk. fonem- och grafemkoppling. Man bör därför särskilt observera och uppmärksamma elever som har svårt att befästa bokstävernas ljud eller som ofta blandar ihop dem. Dessa elever kan behöva många fler repetitioner och ges möjlighet att gå fram i en betydligt långsammare takt än deras kamrater.
kartlägg elevens bokstavskunskap på 5 minuter
Med iMAL går det snabbt och enkelt att kartlägga hela klassens bokstavskunskap. På bara fem minuter per elev ser du vilka bokstäver eleven behärskar. Utifrån kartläggningen arbetar varje elev enbart med de bokstäver som redan är befästa samt den bokstav som för tillfället är under inlärning. Detta möjliggör en fullt individanpassad phonics- undervisning där eleverna arbetar systematiskt och strukturerat med både läs- och skrivövningar. Denna strukturerade träning av sambandet mellan språkljud (fonem) och bokstäver (grafem) är den enda metod som forskningen entydigt visar leder till säker avkodning, god läsning och utvecklad läsförståelse.
