Distansundervisning
intressant men dyster rapport om distansundervisning
För ett år sen, i mars 2020 nådde det nya coronaviruset Sverige och då beslutades att landets gymnasieskolor skulle övergå till distansundervisning för att begränsa smittspridningen. När den andra vågen kom i november 2020 övergick även de flesta högstadieskolor strax före jul till distansundervisning, helt eller med en mix av distans - och närundervisning på plats i skolan. För att få veta mer om hur gymnasieeleverna uppfattade att undervisas på distans lät forskninsinstititet Ifous genomföra en enkätundersökning med 2300 elever under vårterminen 2020. Nu har slutrapporten ”Fjärr- och distansundervisning ur elevperspektiv” skriven av Anna Åkerfeldt & Karin Hermansson publicerats. Det är en mycket intressant och bitvis också en ganska dyster läsning.
Får inte lika mycket gjort, men skönt att slippa resa
Lärarna har under det senaste året såklart gjort sitt bästa för att få distansundervisningen att fungera, men det lektionsupplägg som fungerar i ett klassrum kanske inte alltid blir lika bra på distans. Många elever i enkäten menar också att det är svårare att få kontakt med och hjälp av sin lärare på distans än i det fysiska klassrummet, att de lättare fastnar och tappar fokus. Det kan i sin tur vara ett skäl till att en del av eleverna upplever att de inte får lika mycket gjort som de annars får. Sociala relationer verkar också vara svårare att etablera och upprätthålla när undervisningen sker på distans. Det märks exempelvis genom att klart färre upplever att de samarbetar med sina klasskompisar på distans än i den vanliga skolan. (Figur 20)
fler känner sig ensamma
Det är också betydligt fler som känner sig mer ensamma när de studerar på distans än när de är i skolan som vanligt. (Figur 14) Killarna verkar överlag vara mer positiva till distansundervisning än tjejerna. De känner sig inte lika ensamma som tjejerna, de uppfattar att diskussioner och grupparbeten fungerar bättre och de tycker i högre utsträckning att lärarnas instruktioner är tydliga. (Figur 15) Men, eleverna i enkäten beskriver också fördelar med distansundervisningen. De flesta tycker till exempel att det är skönt att slippa långa resor och tidiga morgnar, eller att inte behöva tänka på hur man ser ut, men samtidigt saknar de flesta både rutiner och kompisar.
Hur mår eleverna på din skola?
Denna pandemi verkar få långt mer långvariga konsekvenser för samhället än någon av oss kunde ana för ett år sedan. Till sommaren kommer många elever helt eller delvis haft distansundervisning i tre terminer, det är halva deras gymnasietid! Lärare och skolkuratorer berättar att de upplever att de elever som i vanliga fall inte känner någon tydlig kamratgemenskap i sin klass, känner sig ännu mer ensamma under perioder av distansundervisning. Det kan handla om de elever som i skolan håller sig lite ”bredvid” klasskamraterna i t.ex korridorer eller i matsalen och som med distansundervisning tappar sitt sammanhang med jämnåriga kamrater under skoldagen. Dessa elever ”glöms bort” och blir inte inbjudna till umgänge lika ofta.
Har du och din skola koll på hur era elever påverkas av perioder av distansundervisning? Hur kan vuxna i skolan arbeta för att alla elever ska må bra och t.ex inte behöva känna utanförskap?
Att regelbundet undersöka elevernas attityder och mående med en individuell och normerad elevenkät som PASS är ett effektivt sätt att säkerställa att ingen elev hamnar ”under radarn” och visar att skolan finns kvar och kan stötta elever som behöver det, även under perioder av distansundervisning. Att varje skola har en plan för detta känns extra viktigt, då det verkar som att vi kommer att få leva med denna ovanliga situation ett bra tag till.
Läs sammanfattningen av IFOUS rapporten här.