Finns det en koppling mellan elevers självkänsla och skolprestation?

TILDA – TVIVLAREN

”Tilda hamnar sällan i bråk och lärarna upplever henne som en flitig om än en ganska tyst elev. På sista tiden har hon dock börjat få det mer kämpigt i några ämnen. Tilda har liten erfarenhet av misslyckanden tidigare, så hon vet inte riktigt hur hon ska hantera detta oväntade bakslag. Eftersom hon är ganska blyg, tänker hon inte be om hjälp, trots att hon misstänker att hon med rätt stöd skulle kunna göra bättre ifrån sig. Men hon kan inte sätta fingret på vad som är fel, eller exakt vilken hjälp hon behöver. Hon blir alltmer orolig för sitt skolarbete och drar sig mer och mer tillbaka i sig själv. Eftersom hon inte uppför sig dåligt i klassrummet eller signalerar på något annat sätt att något inte står rätt till, förbiser lärarna hennes problem, trots att hennes kunskapsutveckling har bromsats in eller kanske avstannat.”

I de flesta klassrum finns minst en ”Tilda”. Elever som Tilda upplevs ofta som lite oengagerade i sitt skolarbete och har ofta en dålig uppfattning om sin egen förmåga. Och även om lärare kanske ser Tildas tillfälliga brist på framsteg och inser att det finns problem så är frågan, hur mycket av problemet handlar om elevernas dåliga självförtroende? Kan orsakerna lätt identifieras och i så fall, vad kan skolan göra för att öka Tildas självkänsla och tilltro till sin egen förmåga?

Brittisk forskning visar tydligt samband mellan självkänsla och skolprestation

Företaget GL Assessment genomförde en omfattande studie på 40.000 elever mellan 7-16 år i Storbritanien (2013-2016) där eleverna genomförde elevenkäten PASS samt ett läsförståelsetest som liknar Kartläggarens läsförståelsetest.

Studien kom fram till att det finns en tydlig koppling mellan dålig självkänsla och skolprestation och speciellt tydligt är detta samband hos flickor då det främst är flickorna som uppvisar låg självkänsla och lägre motivation för sitt skolarbete. Flickorna känner sig mer oförberedda för lärande och brister oftare i tilltron till sina egna inlärningsförmågor jämfört med pojkarna trots att flickornas resultat överträffade pojkarna betydligt i varje delprov av läsförståelsetestet.

Ungefär var fjärde pojke och flicka uppger att de oroar sig för sitt skolarbete. Av dessa elever fick hälften av eleverna ett lågt resultat, medan en femtedel fick höga poäng på läsförståelsetestet. Detta tyder på att även elever som presterar bra akademiskt kan göra det och ändå ha en svag tro på sin egen förmåga.

Av de 39% av eleverna som säger att de behöver mer hjälp med sitt skolarbete - en annan indikator på låg självkänsla och dålig motivation - hade 46% låga poäng på läsningstestet, men 23% gjorde ett mycket bra resultat. Återigen visar detta att elevers välmående kan se bra ut på utsidan men kan dölja en inre kamp hos eleven.

Åldersmässigt så verkar det vara ungefär lika vanligt för barn i 7-9 års ålder som 10-12 år att tvivla på att de är smarta. Negativa attityder till skolan, lärande och den egna förmågan tenderar emellertid att förvärras vid 12-14 år innan de förbättras något igen för elever 14-16 år.

Hur kan läraren och skolan öka elevers självkänsla?

Självkänsla handlar om synen på sig själv och vilket värde man ger sig själv. Självkänsla ska vara fristående från hur bra man är på saker. Samtidigt så vet vi att självkänslan också påverkas av individens prestation i olika sammanhang.

För att vara säker på att du har hittat alla elever som har låg självkänsla bör skolan genomföra en normerad elevenkät med svar på individuell nivå. Utan en enkät som alla elever gör är det svårt att hitta elever som Tilda. Ett exempel på en sådan enkät är PASS som MyStudyWeb är återförsäljare för i Sverige.

Som lärare kan du aktivt arbeta med elevers dålig självkänsla och tilltro till sitt eget lärande på flera olika sätt. Här är några exempel:

HJÄLP ELEVERNA ATT IDENTIFIERA SINA STYRKOR OCH SVAGHETER

Det är lättare att be om hjälp om jag som elev vet vad jag är bra på och vad jag behöver träna mera på. Förmedla inställningen att misstag är något bra - det är av dem man lär sig!

SÄTT UPP REALISTISKA MÅL FÖR DINA ELEVER

Det är viktigt att det går att lyckas och att det ger något att kämpa. Det är också viktigt att elever vet vad de ska göra när det tar stopp – en del barn vågar inte fråga, de tror att alla andra redan vet. Ett tips är att hjälpa eleven att dela in uppgiften i mindre delmål så att eleven kan lösa uppgiften "ett steg i taget".

GE POSTIV FEEDBACK

Barn är stolta när de klara saker själva – ge beröm ofta, men utan att överdriva. Fokusera på det som eleven faktiskt gör bra, även om det är små saker som: "Vad bra att du har penna med dig idag" eller "Vilket fint A du skrev där".

VISA ATT DU LYSSNAR PÅ DINA ELEVER

Barn känner sig accepterade av vuxna som lyssnar. Många små korta uppmärksamhetstillfällen är bättre ett långt: "Hur var rasten?", "Hur är det just nu?" Dessa samtalsstunder kan vara korta, det räcker.

GE DINA ELEVER MÖJLIGHETER ATT VÄXA GENOM ATT HJÄLPA YNGRE ELEVER

Genom att skapa tillfällen i skolan då äldre elever ges möjlighet att leda yngre i att t.ex träna läsning, eller hålla i en räknestuga för yngre elever växer elevernas känsla av att vara behövd och väredefull för en annan individ.