I nästan varje klass finns det någon eller några elever som både sticker ut begåvningsmässigt och lär sig nya saker mycket snabbare än sina klasskamrater. Men det är inte alltid så lätt att upptäcka dessa elever. Ibland döljer de medvetet eller omedvetet sin begåvning för sin omgivning. Särskilt begåvade elever har under lång tid fått begränsad uppmärksamhet och skolans fokus har ofta legat på de elever som har svårigheter att nå målen. Att satsa resurser på de särbegåvade eleverna har ibland till och med ansetts som "elitism". De senaste åren har dock ett allt större engagemang för att även särskilt begåvade elever ska få sina behov tillgodosedda ökat. Kanske ser vi nu början på ett skifte i synen på denna elevgrupp?
Vilka elever är särbegåvade?
Det finns idag inte någon enhetlig accepterad definition av särskild begåvning. Generellt brukar man i skolan tala om dessa elever som ”en elev som resonerar och associerar med en skärpa och hastighet som sticker ut”. Men den bilden stämmer inte alltid med verkligheten i ett klassrum. Eftersom många särskilt begåvade elever som länge mött en oförstående omgivning ger upp sina försök att bli sedd utifrån sin särskilda begåvning och i stället underpresterar, bli utåtagerande eller verkar ointresserade. Det är också vanligt att särskilt begåvade elever väljer att inte visa sin begåvning för att inte bli betraktade som annorlunda. Studier har visat att detta är särskilt vanligt bland flickor och att pojkar i högre grad bli utåtagerande när skolan inte erbjuder tillräcklig utmaning.
Hur många elever är särbegåvade?
Hur stor andel av en population som kan betraktas som särskilt begåvad beror på vilken definition man väljer. I Skolverkets stödmaterial utgår man ifrån att 5% av eleverna anses särskilt begåvade och mindre än 1% extremt begåvade. Skolverket använder också termen högpresterande elever, alltså elever som presterar höga resultat, ca 15–20% av eleverna räknas som högpresterande. Det är viktigt att komma ihåg att alla högpresterande inte är särskilt begåvade, och att alla särskilt begåvade inte är högpresterande. Men även om särskilt begåvade elever inte alltid är högpresterande, visar de ofta stor uthållighet, självständighet och driv i komplexa projekt, framför allt i sådana som de själva valt inriktningen på.
En kartläggning ger många svar
Ju mer erfarenhet och kunskap skolan och lärarna har om vad som kännetecknar särskilt begåvade elever, desto mindre är risken att dessa inte uppmärksammas. Ökad kunskap gör också att de allra flesta av dessa elever kan få sina behov tillgodosedda. En kartläggning av elevens styrkor och svagheter, kunskaper, färdigheter och lärande, kan ge skolpersonal och föräldrar större förståelse för hur eleven fungerar och vilket stöd skolan kan behöva ge eleven. För att skolan inte ska missa någon särskilt begåvad elev är regelbunden screening i helklass nödvändig, särskilt viktigt är detta vid stadieövergångar och skolbyten. Både Kartläggaren och CAT4 är exempel på verktyg skolan kan använda för att identifiera särbegåvade elever och hjälpa skolan att förstå mer om vilken typ av stöd eller extra utmaning eleven behöver.
LÄS MER
I blogginlägget "Så undervisar du särbegåvade elever" kan du läsa mer om undervisning av särskilt begåvade elever och om varför skolan ska uppmärksamma begåvade elever kan du läsa om i inlägget "4 skäl till att skolan ska uppmärksamma begåvade elever"