Svensk skola har sedan länge till stor del fokuserat på att stödja de elever som haft svårt att nå kunskapskraven, vilket tyvärr har påverkat hur särskilt begåvade elever har bemötts. ”-Du som är så smart kan väl inte ha det svårt i skolan?" eller ”-Elever som lär sig snabbt behöver väl inte extra stöd!” har det förr låtit i många skolor. Speciell undervisning för särskilt begåvade elever har lyst med sin frånvaro, ibland med argumentet att det skulle vara elitistiskt att satsa skolans resurser på de mest begåvade. För många elever har detta inneburit en skolgång som inte anpassats till deras behov utan i stället lett till motgångar och psykisk ohälsa. Sedan några år tillbaka har dock engagemanget för att även särskilt begåvade elever ska få sina behov tillgodosedda ökat. Kanske ser vi nu början på ett skifte i synen på denna elevgrupp?
Så undervisar du särbegåvade elever
Särskilt begåvade elever är egentligen ingen homogen grupp men gemensamt är att undervisningen i den vanliga klassen inte upplevs som tillräckligt intressant och utmanande. Forskningen visar att det finns en rad sätt att anpassa undervisningen för särbegåvade elever på ett bra sätt och ge dem mera stimulans i klassrummet.
- VARIERA UNDERVISNINGEN. All undervisning måste vara varierad och av olika svårighetsgrad. Använd olika tekniker. ”Det måste vara svårt, annars tänder de inte till och visar inte sina förmågor.”
- HA FLEXIBLA GRUPPERINGAR. Dela in elever efter svårighetsgrad eller prestationsnivå beroende på uppgiften. Snabb inlärning i nya lärsituationer är det tydligaste tecknet på att en elev är särbegåvad.
- GÅ DIREKT PÅ EXTRAUPPGIFTERNA. De ska inte vara en belöning när de vanliga uppgifterna är klara. En särbegåvad elev kan börja direkt med de stora utmaningarna.
- TÄVLINGAR. Olika typer av uppsatstävlingar eller mattetävlingar kan ge de särskilt begåvade eleverna bra utmaning och tillfälle att lösa olika problem.
- INSE DINA BEGRÄNSNINGAR. När din kompetens inte räcker till behövs någon annan som till exempel en gymnasielärare till särbegåvade högstadieelever.
- BLI INTE PROVOCERAD NÄR ELEVEN KAN MER ÄN DU! Skillnaden mellan en högpresterande och en särbegåvad elev är att den första svarar på frågor, den andra ställer dem. Särbegåvade elever har ofta avancerade specialistkunskaper inom ett område som de är intresserade av.
Vad händer ifall du inte gör något?
Det finns flera utmaningar med särbegåvade elever. Dels att upptäcka dem, dels att utmana dem. Men också att som lärare finna sig i att en elev ibland har större kunskap inom något område än man själv har. Många särbegåvade elever far illa. De har inte bara tråkigt på lektionerna, utan att de mår ibland riktigt dåligt. En del blir stökiga och utåtagerande när de egentligen är understimulerade. En del blir passiva och underpresterar och kanske till och med döljer sin begåvning för att lättare passa in. Den svenska skolan fokuserar ofta på kollegialt lärande och det passar särskilt dåligt för särbegåvade elever, eftersom de av klasskamraterna inte får något gehör för sina resonemang, då de andra barnen inte förstår. Risken finns att skolans oförmåga att tillgodose elevens behov leder till psykisk ohälsa med "hemmasitteri", ätstörningar, depression eller utmattningssyndrom som följd.
LÄS MER
Det är alltså mycket viktigt att undervisande lärare och skolan identifierar de särbegåvade eleverna och ger dem en anpassad undervisning både för de särbegåvade elevernas egen skull samt för att följa skollagen som säger att alla elever skall ha undervisning på en anpassad nivå. I ett tidigare blogginlägg "Hur vet jag om en elev är särbegåvad?" skriver jag om detta, läs också inlägget "4 skäl till att skolan ska uppmärksamma begåvade elever" .