Att barn har sämre handstil nuförtiden kan vem som helst se om man hittar ett gammalt vykort eller ett handskrivet recept från förr, det är nästa svårt att förstå att en 10 åring för sextio år sedan kunde skriva så vackert. När jag själv lärde mig skriva på tidigt 80-tal var det viktigaste att man skrev tydligt så att texten skulle vara lätt att läsa, snirkliga bokstäver passade inte i den moderna skolan.
Våra egna barn har heller aldrig tränat sin handstil i skolan. Vår yngsta dotter skrev i förskoleklassen sina första egna texter direkt på en surfplatta och nu i mellanstadiet skriver hon nästan allt på datorn. Tekniken kan utan tvekan vara en stor hjälp för oss människor, men finns det även nackdelar. Spelar det till exempel någon roll för inlärningen om du skriver för hand eller med ett tangentbord?
Vad säger LÄRARNA
Tidningen Ämnesläraren som ges ut av Lärarförbundet frågade över 2000 lärare i en enkät december 2022 om de tycker att det är viktigt att eleverna skriver för hand. Nästan 95 procent av lärarna svarade att det är viktigt att eleverna skriver för hand i skolan, men ändå svarar hela 19 procent att deras elever sällan eller aldrig gör det. Redan i mellanstadiet handlar det om närmare var femte elev och i gymnasiet uppger lärarna att över hälften av eleverna sällan eller aldrig skriver för hand i skolan.
Varför skriver inte eleverna för hand i skolan om lärarna tycker att det är viktigt? I de hundratals kommentarer som enkäten också fick in från lärare hittar vi kanske en del i svaret på frågan: ”Med sina Ipads orkar eleverna få till texterna i både form och längd men med penna blir det jobbigt att rätta fel eller ändra formuleringar.”, ”Det digitala är viktigare i dagens samhälle eftersom det är vad de kommer att möta i senare studier och arbete.”, ”Papper försvinner alltid och det blir mer ordning om det finns i datorn.”
handens rörelse graverar in minnesspår i hjärnan
Fler och fler röster hörs nu bland olika forskare i Sverige om riskerna med att eleverna skriver allt mindre för hand i takt med att datorer, surfplattor och mobiltelefoner kommit in i undervisningen. Göran Lundborg, professor emeritus i handkirurgi i Lund, menar i sin bok ”Handen i den digitala världen” (Carlssons förlag; 2019) att handskrivning är mycket viktig eftersom det är en mer långsam process än tangentskrivning vilket uppmuntrar oss att tänka och formulera oss på vårt eget sätt, det utvecklar vår identitet. Att t.ex anteckna för hand under en lärares genomgång gör att vi automatiskt sållar och redigerar den information vi skriver ner och med datorn blir det lätt osållade och alltför omfattande anteckningar.
"Man lär inte bara med hjärnan utan med hela kroppen och handens rörelser liksom graverar in minnesspår i hjärnan. Själva greppet om pennan och de finmotoriska rörelserna över papperet aktiverar olika områden i hjärnan.” skriver Lundborg. Han menar att som lärare kan du därför uppmuntra dina elever att t.ex använda flera olika färgpennor för att markera olika saker i en text, ringa in nyckelord eller begrepp eller göra små teckningar bredvid texten. Allt detta hjälper hjärnan och minnet att ”hänga upp kunskaperna” och den nya kunskapen lagras i vårt långtidsminne.
Vad säger internationell Forskning
Den statliga myndigheten Skolforskningsinstitutet sammanfattar i sin rapport ”Att lära genom att skriva” en forskningsöversikt som handlar om vilka effekter skrivande har på elevers ämneskunskaper. Det är en relativt stor sammanställning av forskning i ett 50 tal olika studier i länder som USA, Kanada, Tyskland och Italien med ca. 6000 elever i åldrarna 6-17 år. Resultaten som redovisas pekar tydligt på att de skrivuppgifter som syftar till reflektion över vad man vill veta mer om, eller som leder till att eleven formulerar en egen förståelse av något (uppmuntrar metakognitiv reflektion), i hög grad ledde till lärande inom dessa ämnen. Men det är viktigt att variera skrivaktivitet och som lärare behöver man utgå från vilket innehåll som ska behandlas, och välja vilken skrivaktivitet som passar bra för att bearbeta just det innehållet.
Forskarna menar alltså att skrivande som verktyg för lärande av ämnesinnehåll spelar en viktig roll i undervisningen, men de verkar inte kunna visa att det spelar roll för inlärningen om eleverna skriver för hand eller på tangentbord. Å andra sidan, är forskarna eniga om att när man skriver med tangentbord så tvingas hjärnan att dela sin uppmärksamhet mellan tangenternas bokstäver och de som växer fram på skärmen. När man istället skriver för hand kan hjärnan fokusera fullt ut på det som hamnar på pappret och då är det lättare att minnas vad man skrivit ner.