Foto:Shutterstock
Det har länge varit en allmän sanning i skolans värld att den som är bra på matte också är smart, så vad betyder det då för den elev som inte är bra på matte!? I skolan anses dessutom matematik fortfarande vara ett högstatusämne. För elever som upplever matematik som svårt kan det därför innebära att även självkänslan påverkas negativt. I värsta fall tappar eleven helt lusten för ämnet och börjar undvika allt arbete med matematik.
Vad är matematiksvårigheter och dyskalkyli?
Matematiksvårigheter är ett ganska luddigt begrepp och det är inte alltid så lätt att förstå orsaken till att en elev upplever matematiken som svår. Forskare verkar dock vara överens om att det handlar om ungefär 3-6% av eleverna (alltså ungefär lika många som har läs-och skriv svårigheter). För vissa elever är svårigheterna så grava att det skapar problem i vardagen, då kan det handla om specifika räknesvårigheter eller dyskalkyli. Begreppet dyskalkyli är fortfarande omtvistat i Sverige och det är logopeder som gör dyskalkyliutredningar.
Vem får diagnosen dyskalkyli?
Få kommuner i Sverige gör egna utredningar för att fastställa diagnosen dyskalkyli. Logopedkliniken vid Danderyds sjukhus är störst i Sverige på utredningar av räknesvårigheter och tar emot patienter från hela landet. Antalet remisser för dyskalkyliutredningar har ökat stadigt de senaste tio åren. Remisserna kommer vanligen via skolhälsovården ihop med ett underlag från skolan som beskriver barnets utveckling och förmågor samt de insatser som har satts in. Därefter genomförs ett tjugotal olika tester av exempelvis tal- och antalsuppfattning, grundläggande räkning, arbetsminne och visuell förmåga. Observationer görs dessutom av arbetssätt, koncentrationsförmåga och strategier.
När ska man utreda dyskalkyli?
Lärare som möter elever med svårigheter i matematiken bör först analysera vad problemen beror på och sedan testa stöd och anpassningar. Om dessa inte fungerar kan det vara aktuellt med en utredning. Ibland kanske det hjälper med extra tid, utförligare förklaringar eller mer repetition. Ofta behövs dock strukturerade och individanpassade insatser. Det är viktigt att insatserna följs upp och utvärderas kontinuerligt. Först om man märker att det extra stödet och anpassningarna inte ger den förväntade effekten kan det vara aktuellt med en utredning. Det brukar vanligen bli aktuellt från årskurs fyra och uppåt. Om barnet är yngre än så kan det ofta vara svårt att utesluta att svårigheterna beror på brister i undervisningen eller variationer i mognadsgraden.
Hur kan skolan hjälpa?
Enligt många undersökningar är matematik det ämne som flest elever i grundskolan upplever sig har svårt med. Även om svårigheterna kan bero på många olika saker, så verkar det vanligaste orsaken vara att eleven av olika skäl har missat grunderna i ämnet vilket påverkar elevens möjligheter att utvecklas vidare inom matematikämnet i högre årskurser.
Träning och repetition
Att eleverna genom träning och repetition under de första skolåren får en god taluppfattning, förståelse för grundläggande begrepp och behärskar de fyra räknesätten, verkar vara avgörande för hur eleven ska lyckas med matematiken senare i livet. Calcularis är ett exempel på ett forskningsbaserat läromedel som bevisat lägger en god grund i matematiken redan från förskoleklassen.
Regelbunden kartläggning
Att regelbundet kartlägga alla elevers matematikkunskaper med test som Kartläggaren gör det möjligt för skolan att tidigare upptäcka elever som har svårt för matematik. Det är också viktigt att lärare och specialpedagoger arbetar tillsammans för att se vad varje elev behöver. Om svårigheterna beror på bristande självförtroende är det viktigt att eleven får stöd även för att hantera detta så tidigt som möjligt så att det inte utvecklas till ”matematikångest” som kan medföra att eleven blir så stressad och mår så dåligt att eleven helt försöker undvika all matematik.